lördag 28 november 2009

Om vatten

Det är lördag idag. Stora lögardagen. Det är mina planer för dagen, vad jag ämmar göra. En skogspromenad i korpskogen och sen. Ett bad med torkade örter och oljor, levande ljus och ett glas med fruktjuice, meditativ musik... Glida ner under vattenytan, simma längre ner i mörkvattnet, ner under isflaken, dansa ner i kalldjupet. Ända ner till Sedna i djuphavsgraven.

Att bada är min stora passion. Året runt, hur som helst. Utomhus en solig dag i glittrande Vänervatten, från en klippa, vid en sandig strand eller direkt från en brygga eller båt. I en mindre sjö eller ett tjärn, bland näckrosor och sjögräs - med lätt panik för eventuella blodiglar. Utomlands i brusiga saltvågor. Inomhus i en klorbassäng. Simma rad upp och rad ner i ett meditativt tillstånd, med levande ljus på kanten och ensam i bassängen eller upplyst och bland flera. Eller i badkaret, själv eller med hjärtat. Skumberg eller lätt oljad vattenyta. Passion. Ett klappande hjärta. Det är i badet, i duschen, bland kluckande eller rinnande vatten som jag verkligen renas. Det är där idéer och tankar föds. Det är där allting sker. Det är där allting står stilla. Det är det enklaste sättet för mig att samtala med gudinnan. Jag är Susanna i badet fast jag heter inte Susanna utan Caroline. Jag är som en mänsklig sjöjunfru, får jag inte badet och vattnet torkar jag ut och dör.

Men det är inte nog, det räcker inte där för mig. I två vintrar har jag allvarligt funderat på att bli vinterbadare men det har stannat i tanken. Sedan barnsben tar jag ibland ett iskallt bad i badkaret, enbart för att få känslan av ett bad utomhus. Börjar jag bada tidigare varje säsong och gör det längre varje höst borde jag ju tillslut göra det året runt utan uppehåll, av mig själv... Så påminns jag om dunderförkylningen jag fick när jag dök i havet vid Västkusten den där höstdagen för ett par år sedan när jag tog dykcertifikat. Jag tappade hörseln. Då hade jag våtdräkt. Kanske ska jag inte tänka på det. Kanske ska jag bara just do it.

Jag längtar efter att resa utomlands. Få packa väskan och lägga fram passet. Känna ilningen i magen när flygplanet tar fart. Jag längtar efter stark sol - och bad, efter annan mat och små utflyktsmål. Hade jag pengarna skulle det gärna få bli Mexiko. Istället ska vi packa badväskan någon dag. Tina mitt hembakta bröd med banan, nejlika och apelsin och göra iordning matsäck. Åka upp till det stora badhuset i Torsby med vågmaskin. Njuta av relaxen och sola, faktiskt! Med övertäckt huvud. Jo, jag behöver det starka ljuset och värmen. En sådan dag går inte heller av för hackor. Underbart!

Fast idag, ett mjukt och varmt hemmabad.

1 kommentar:

Anne Solveig sa...

Vilket inspirerande inlägg...Så härligt det låter.. jag blir direkt sugen på att bada... ska nog ta mig till badhuset här i veckan... och det där brödet med nejlika, banan och apelsin det skulle man ju gärna vilja veta mer om... Ifall du lägger ut det på bloggen så skicka ett meddelande till Gudinnerummet.. kram Anne