Måndag igen och jag gillert'. Det är något visst, något speciellt, ett skimmer över Måndagarna och början av veckan som inte återfinns senare i den. Enligt mig. Jag tyckert det är underbart att vakna upp och veta att veckan kommer bjuda på inplanerade och oplanerade saker. Sånt som är roligt blandat med det som är mindre skoj. Arbete/skola vs fritid, lovely! Det är spännande att leka med tanken att när jag summerar veckan på söndag kväll är det mycket som kommer att blivit just så som jag inte förväntade mig, men vad utav alltihop? Måndagar är vardagsrutinerna efter helgens lättja och båda behövs i en salig mix för att livet ska vara riktigt lyxigt. Jag tycker om att stiga upp med klockan på måndagar och äta snabb frukost och njuta av koppen med te innan veckan får börja, lika mycket som jag njuter av att dra mig under helgen.
Måndagar är även Mån-dagar, fru Lunas dagar. Vi männsiskor är så bra på att vandra solens väg, att sola oss och röra på oss under dagtid. Det ljusa är tryggt och hemtamt medan det mörka är farligt, skrämmande och otryggt. Om kvällarna ska vi vara inne eller röra oss där det är mycket folk. Annars är det farligt. Vi har glömt bort att måna oss. Glömt bort att lära känna miljön nattetid och under olika faser. Och följden har blivit att vi ser saker där det inte finns något, att vi inbillar oss och låter fantasin flöda. Vi har glömt bort att låta månen smeka sitt bleka ljus över oss.
Nu var visserligen det inte alls det som jag från början tänkt skriva angående mån-dagar men det får stå kvar. Det är tänkvärt på sitt sätt. Hur förhåller DU dig dygnets timmar? Nu menar jag inte aktiviteten utan hur du förhåller dig till ljuset och mörkret. Hur kommer det sig, tror du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar