Idag är lönnen mer gul än grön. Mycket har hänt sedan igår. En svart och vit kattunge leker i grannens trädgård och vid ett par andra lönnar rasar skatorna flaxande och tjattrande omkring. Himlen är isigt blå och vita fjäderlätta moln drar sakta förbi. Det är förmiddag mitt i veckan ändå är det tystare än vanligt. Som i en kapsel. Sommaren har packats in i årshjulets frökapsel, trillat ner i moderjorden och sakta börjat gräva in sig. In till jordgrottan, den slumrande livmodersjorden.
Ute och inne är det nu mer höst än sommar. Ett skiljelinje har det varit i dagarna. En skiljelinje med tunn slöja mellan då och nu, mellan det levande och döda. Sommaren har avslutats samtidigt som det har varit en port till hösten. Årshjulet går mot mörkret, mot vilandet ändå upplever jag det som mer levande nu än annarsvis. Eller bara på ett annat vis.
Förkylningen har mig fortfarande i sitt grepp även om jag kan känna av en klar förbättring. Jag ska ändå ta det lugnt idag. Jag tar dagen till lite research. Har lite oljor och rökelse som jag funderar på att göra för lite speciella tillfällen. Har ändå ingen lust att sitta inne hela dagen, det blir jag mer sjuk av men på ett annat sätt. Måste, behlöver, vill få ner den höga luften i mina lungor.
Ahh! Varför var jag tvungen att se den där katten för?! Jag förstår kvinnor som längtar efter barn och ser nyföddda och gravida magar överallt. För mig är det samma känsla. Jag vill att vi blir med katt. Jag är redo! Faktiskt, I tell you!
2 kommentarer:
Jag vet hur det är. Jag gick och suktade länge innan jag bestämde mig för att bli med katt. Men jag hade fördelen att jag bodde själv när jag väl bestämde mig. Hoppas A går att övertala, för han kommer inte ångra sig =)
Hade tillfället varit rätt hade jag skaffat ändå men jag tror vi båda egentligen är överens om att det inte är just nu. Fast inom en greppbar framtid ändå. Eller jag vet inte!?
Skicka en kommentar