tisdag 5 januari 2010

Att mota monstren och ha dem kvar

Det är omöjligt säger man, att färdas framåt och stå alldeles still, samtidigt. Jag är trotsig och envis, tänkte visst bevisa att det är fullkomligt möjligt. Men så jag slet! Gick nästan ner i spagat. Klöv mig nästan på mitten. Vad försökte jag bevisa? Vad ville jag visa? För vem? Jag vill få upp foten ur den här betongklumpen, fortsätta framåt med bägge benen. Det är liksom skönare så.

Inga kommentarer: