Återigen är det en sådan där förmiddag när samhället vibrerar och slumrar i ett ljummet soldis, bärandes korgar av hetta för eftermiddagen. Man upplever dem ofta utomlands men här hemma är det sällan. De inträffar bara i längre perioder av värme och vid högsommar. Jag kan inte sätta fingret och orden på att beskriva dem, känner bara av deras magi mot kroppen och huden... Jag älskar dem. Älskar hur jag stiger upp i en luftballong av fantasier och skaparkraft via dem.
Om en stund ska jag åka ut till ataljen för att luncha, äta chokladmuffins, måla och ha det underbart tillsammans med mina fina väninnor här bland de blånande bergen. Visst kände jag dem innan men jag är glad och tacksam för att flytten hit upp innebar att jag kommit dem närmare.
Och det är så jag fyller mina dagar numera. Med glädje och tacksamhet. Ödmjukhet innför livet. Att omge mig med sådana tankar och insikter gör livet mer harmoniskt. Visst finns det sådant som drar ner mig också men med det andra runt omkring mig drar det inte längre ner mig lika djupt som tidigare. Pröva själv, om du inte redan gör det. Vad känner Du dig glad och tacksam över? Kanske är det skuggan under äppelträdet, som gör det möjligt att komma undan de varmaste timmarna och som dessutom ger skugga åt blommorna som växer där. Kanske är det timmarna vid stranden, avkopplingen och svalkan i vattnet. Kanske är det att du och din partner har börjat kommunicera. Kanske är det någonting helt annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar