Älskar hösthelgdagar som den här. Med pluggande på ett tomt och tyst universitetsbibliotek, med regn och förruttnelse i luften och vägen hem till skogen kantad av gula löv. Själv hemma. Igår såg jag klart Twin Peaks för jag vet inte vilken gång i ordningen och det är försent nu, kan inte hejda mig. Ikväll börjar jag om. Och min inspiration i höst är inte så oväntat Audrey.
Slöjan är så tunn, så tunn, bara som en dimridå, brudslöja, till det vi kallar en annorlunda verklighet, till det vi tror finns någon helt annanstans. Döingeben och dold kunskap. Gamla förmödrar och stannade urverk.
Lyktor tänds, lyser upp något i mörkret... Igår pratade korparna och jag lyssnade bland tallarna. När jag var yngre lekte vi talek med ficklampor. Ibland är det så jävla lätt och följsamt att vara mindful.. Så underbart att bara kunna röra mig i mina världar.
I mina parallella världar.
...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar