Det finns en bod på granngården och när den öppnas händer sagolika ting. När den står på glänt skymtar ett osynligt staket, en fågelbur från sekelskiftet. Det krattas utan krattor och de gyllensprakande lövhögarna tar form likt svampar. Kaninerna puffar omärksamt på nosarna och hoppar undan innan det sker. Bland grenarna i granhäcken sitter de och dricker riktigt svart kaffe ur kåsor spunna av spindelväv. Ett spöke ångar upp i luften och får sällskap av flera. Ett koppel av dem ger sig iväg till Canterville, det stundar fest för spökadeln.
- - - -
Igår överlämnades det en kasse till oss med en del av min barndoms sällskapsspel. Och jag som är en strålande stjärna på att gilla dylika spel stornjuter ännu. Och hjärtat som säger att han gillar allt utan kortspel har helt plötsligt fått mycket att bevisa. Plocke pinn eller den försvunna diamanten, c´mon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar