Idag har vi fisk till lunch, liksom igår. Inte färskfångad men ändå egenfångad fisk. Det är Anders som fiskar, det är han som har den stora passionen och kärleken. Även jag njuter av det men mest tystnaden och rofullheten det skänker. Det är en lyx att ständigt ha fångad fisk i frysen. Det är sällan vi behöver köpa det och vi äter ändå fisk rätt ofta. Just därför antar jag vi äter det desto mer.
Vi har en vision om att ha en frys för fisk, egenplockad svamp och allsköns ljuva bär i framtiden. Vi har det nu men inte i så stor utsträckning att det täcker för vinterhalvåret. Att plocka egna bär, göra teer, salvor och tinkturer på egenplockade växter är billigt och det är lyxigt. Det finns ett gyllene skimmer över att veta till fullo vad man stoppar i och på kroppen. Det är att ta tillvara. Varför äta värktabletter när kamomill och värme har samma effekt? Varför köpa dyra skrubbar när jag kan göra gratis på det jag har hemma? Varför köpa en dyr mirakelkräm när jag kan göra en minst lika effektfull på samma tid jag annars låter en gryta puttra? Dessutom, magin jag kan fylla allt med, meditationen under omrörningen, allt det där som hjälper till men som något köpt saknar...
Idag äter vi fisk till lunch och jag kommer ihåg dess rörelser i vattnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar