Och jag kom hem. Ett vaggande yrigt snöfall som tog mig med på ett rött löv och som varsamt satte ner mig på farstukvisten. Tack så mycket sa jag och omfamnade himlen innan jag gick in och plockade upp allt omedelbart istället för att dricka te. Jag bor i en skål med bomullsbollar och det är vackert. Jag vill krypa nära, mysa inåt och på håll längta ut. För jag vill inte ut. Än. Sen. Inte nu. Ett par timmar kvar innan härligt kreativ dag börjar men jag drar ut morgonen som en seg råtta och njuter småbitarna en i taget.
I need it.
Fortfarande lite svallvågor mot land efter ett oväder till sjöss. Efterdyningarna. Det är inte så illa. Man brukar kunna hitta lite roligt vid strandkanten då. Sådant man kan skapa av. Återvinna. Åter. Vinna.
Kålsoppa till lunch men det blir nog bra, det blir så mycket fylligare sen.
Jag flyttar förresten fokus till chakra fyra nu. Det liksom faller sig naturligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar