fredag 3 september 2010

Appropå liv eller småbarnsliv

Tack vare helt underbart bra Hanna Hellquist, som jag för övrigt läste skriva och publicera med under gymnasiet, hittade jag till Lena Andersson superba ledare i lördagens DN.

Har man fått barn har man uppnått allt, tycks den allmäna uppfattningen vara. Då kan man sluta oroa sig över vad man vill göra med sitt liv, för helt plötsligt finns det något större att ägna tiden till. Om du inte vill ha barn är det okej så länge du är man, det är nästan så att du då förväntas ha den inställningen. Så att det kan dras lätt på smilbanden och sägas att så tycker alla, tills de väl är där. Är du kvinna är det inte godtagbart, eller jo, till en viss gräns. Man har bara inte mognat, man kommer dit - man måste komma dit. För annars måste det ju bero på en psykisk blockering. För det kan väl inte vara så, att det så självklart väljs bort?? Jag har många åsikter om det här. Och nej, jag är långt ifrån säker på att ett liv med barn är något för mig. Jag känner mig alldeles för självupptagen för att ens kunna leka med tanken. Kanske är jag bara just så insiktsfull om vad föräldralivet innebär som fler borde vara innan... Lena Anderssons krönika säger det så jäkla bra.

5 kommentarer:

N. sa...

Många talar om att ha ordnat för sig innan. Att ha jobb och bostad. Jag tror också att det är viktigt att ordna för sig innan, men inte att just jobb och hus är det viktiga. Det viktiga är att vara vuxen, att ha växt i sig. Det är alldeles för många barn som får barn. Vuxna barn som får barn som sen blir vuxna barn. Läs gärna Carl Hamiltons "det infantila samhället". Sorgligt och intressant.

Rosenklo sa...

Jag håller helt med dig. Att ordna för sig är just så, se över och reflektera över det egna jaget. Växa i sig själv. Och det är precis som du skriver, ett helt samhälle av vuxna barn. Jag ska absolut kolla upp ditt boktips.

Sofia sa...

Jag tycker inte man måste vara självupptagen för att inte ha barn. Kan det inte vara så enkelt att man inser att det inte passar en ... vare sig mer eller mindre. Jorden är överbefolkad och många i väst fortfarande kidnappade av stresscirkusen. Att välja bort barn är kanske något av det mest mogna och genomtänkta vi kan göra idag ... samhället behöver människor som vägrar hoppa upp på varje tåg de förväntas hoppa upp på och helt enkelt sätter sig i väggrenen och luktar på blommorna istället. JAG tänker inte be om ursäkt för att jag valt bort barn. ;)

Rosenklo sa...

På pricken så! Var det inte Freud som sa att ibland är en cigarr bara en cigarr.

Sofia sa...

;)