Det hänger en nyckel kring halsen.
En nyckel sedan länge glömt var den leder. Den låg där så länge på skrivbordet och bara påminde mig. Inte bara så bara. Tvärtom. Ganska så gigantiskt. Majestätiskt. Nu har den transformerats vidare. Som det har varit tänkt hela tiden. Fjärilsstadier. Fjällad ormhud. Nu är den en kålmask kring halsen. Uppträdd på en liten ring och sedan lång knypplad spets ur det ärvda sybordet efter farmor.
Min skattkista.
Idag kanske sjalen avslutas. Stickcafé väntar. Vi är en samling kvinnor i olika åldrar, av olika nationaliteter. Vi stickar, virkar, nålbinder, fikar, skrattar, tjattrar... Lär oss. Utvecklas. Transformeras. Fjärilsstadier och fjällad ormhud.
Repar och börjar om.
Tillverkar nya mönster.
Jag längtar fika med scones, te och fruktlikör. Svepande sjalar och mörka ögonfransar. En pipa fylld av böner och servetter gjorda för drömmar. En djungel av ormbunkar och bakom skuggan väntar förmödrarna. Kanske är det inatt jag dukar bordet.
Tar del av.
Utvecklas.
Blir till en kålfjäril.
3 kommentarer:
Låter underbart, alltihopa.
Kram!
oooh, mina korpväninnor, tänk om ni kunde komma hit till sommaren, vi kunde virka och fika och vara allmänt häxiga med utflykter mm.
Komsi komsi komsi, och fira med mig, min ingång i haggans tidsålder.
(en bil skulle ju vara bra att ha...önska önska önska)
Ja, flaxa, kraxa, skratta. Ja, klart jag vill komma och fira dig, din ingång.. Så underbart om vi vore flera..
Skicka en kommentar