Kom hjärtans fröjd!

Daughter of the sun

Jag spenderar mestadels av tiden utomhus.

Reser härs och tvärs och härs igen.

Ges möjligheter. Tar dem.

Jag löper spår och stigar - med och utan hundvän

men mest med.

Springer stegen när jag går, som när jag var barn.

Har vinden i hårtestarna och tycker egentligen 

att det är aningen för kallt.

Pratar med ko och kalv och gråter nästan av lycka

över lamm, får och rådjur - 

men ännu har jag inte skådat tvillingkiden.

Vandrar den ljusa och upplysta grusvägen

och gråter nästan igen:

göken som fått kocko på kokoandet, örternas myskhet,

och sommarblomstren i brösthöjd.

Kom liljekonvalj och syren och jag dör lycklig.

(Innan jag dör råa matdöden.)

Kom liljor och akvileja,

kom rosor och salvia,

kom ljuva krusmynta, kom hjärtans fröjd!

Dricker Pukka.

Och blinkar inte alls med torra ögon.

Inte längre. Nej, inte längre.

Inte alls. Så. Tvärtom.

Vaken.

Awake. 

Som Jim.

Som Thelma.

Och här,

någonstans bland blomblad och kålblad,

infann sig visst yogan  på daglig basis.

Inget jag planerade.

Något som bara blev.

När?

Är inte ens relevant.

Glad.

Jag som inte kunnat på länge pga olika faktorer.

Olika faktorer är uppenbarligen inte längre - 

olika faktorer utan raderade faktorer.

Awake var ordet

när jag sträcker ut positioner

och innan, efter och före.

Jag vibrerar av hetta, kärlek och lust.

Passionerad står jag galet glad i livet.

Så många och så mycket jag dansar med just nu

och David Lynch är lika het som vanligt.

Kom hjärtans fröjd!

*