Det finns dagar när jag svämmar över av något oidentifierbart. En känsla, ett tillstånd - jag har svårt att avgöra vilket. En inre klåda, rastlös, vemod, depp och på randen till en ny ångestattack? En saknad och frustration, vill bara klåpa ner mig i skapandet? Allt virvlar runt, stillsamt och yrligt. Eller är i avsaknad just det. Svårt att sätta fingret på om det verkligen är det jag känner eller fall det är något helt annat. Ibland ger jag bara upp klureliet.Inte så otippat är idag en sådan dag. Vill så mycket men möter mig inte där jag befinner mig. Svårt att hämta andan och stanna upp. Som en hund som drar alldeles för mycket i kopplet. Det blir lätt...stryptag.
Jag har en känsla av att det är just det jag borde göra, bara släppa taget och ryckas med. Låta mig bli hänförd av dagen. Se var den leder mig men med vagnen kopplad till bilen så att säga... Här och nu händer livet. Upp till mig om jag vill höja axlarna eller springa ut i dagen och sänka dem...Just nu känns det inte så enkelt men likfullt det enda alternativet.
Eller så skiter jag i alltihop och bara accepterar att idag är en sådan där dag. Varken mer eller mindre. Varken ner eller upp. Good or bad. Bara en där emellan. Kompassaen som ställer om sig. Inte så jäkla fel egentligen.
5 kommentarer:
oj, vet just vilken husvagn jag tänker på när jag ser fotot.
Vet inte vad för slags inre/yttre stress som har ruskat om din verklighet, själv behöver jag råd inför förlossningen, det är 8 dagar kvar nu.
Inför hösten så har jag ett mål, till Spindelfot på halloween, tänk att så "litet" (det är ju stort för oss) kan göra en hel höst, alldeles ljus och längtansfull.
Kramar om, och drömmer om återföreningens tid, snart, snart. (du glömmer väl inte att gå in och läsa på hif, ibland?)
Haha, jag, jag vet vilken du tänker på..
Min måndag var en mellandag. Bara en sån där klådadag - som gick över framåt kvällen. Så det är bara en vecka kvar nu..tänk vad det går fort. Jag sitter fortfarande med penna och papper och ska skriva dig det där brevet jag tänkt, men det har liksom aldrig blivit av, än.
Vad kul att du ska till Spindelfot! Är ni flera eller blir det "bara" småmys? Jo, jag glömmer nog HiF alltför ofta. Och att skaffa fejjan... Jag tror jag är kvar på röksignalernas tid.
Kramar om, och ja, jag tror vi ses snart. :)
Biljetterna var nog litet för dyra, för min plånbok, denna gången. Så jag får avvakta, det är så när man skall fara hem på helgen, nog bättre tidigt en måndagsmorgon kan jag tänka.
Vad kul att du hittade till hif igen, jag läste vad du skrev där.
Jag håller tummarna för att VI kan ses denna mörka årstid, i alla fall, skulle inte vara helt omöjligt att åka uppåt dina trakter, när/om DU får ett andningshål, bara säg till.
Kram
Ja, helger är dumma på det sättet. Synd. Jag tänker att jag gärna vill ha besök. Och jag tänker att jag ska försöka researcha färdigt asap så att jag kan få en tydligare struktur över hösten. Så att jag kan klura ut när VI ska dricka te.
ok, väntar på när du har klurat färdigt, så får vi hålla tummarna:)
Skicka en kommentar