Jag fick ett par länkar med Di Leva skickade till mig igår och vill nu dela med mig av dem. Han är en stor favorit till mig och har så varit sedan 80-talet. Förr var det främst hans musik jag lyssnade till idag är det mer hans röst och allt det han har att säga.
Klippen är från Fråga Doktorn i slutet av förra året eller i början av det nya. Det är kloka ord och jag hoppas ni tar er tiden att lyssna. Se det som en gåva för dagen. :-)
http://www.youtube.com/watch?v=s9a6pXLN9qg&NR=1
http://www.youtube.com/watch?v=bM37yA9Ublk&feature=related
torsdag 28 maj 2009
onsdag 27 maj 2009
Med känsla för svart
Haha, åh så roligt!! Jag målar upp mig som värsta sentimentala dramatikern i förra inlägget inser jag. Jag må vara en dramatisk själ men för tillfället känns det rätt okej faktiskt. Lite trallitrall och inget mer med det. Bara ett litet sug som framstår värre än det är, egentligen. Eller??!!!
Mon dieu, jag dör!
Jag är så sjukt sugen på hembakad kladdkaka och filmen La vie en rose om Edith Piaf. Lavendeldoft och cappuchino. Choklad och gråtfeeling. Jag dör tror jag. Frankrike here I come, I tell you.
tisdag 26 maj 2009
Att sjunga mellan benen
Om ditt kön kunde sjunga, vad skulle det då vara?
Om ditt kön bar kläder, vad skulle det då vara?
Giv henne/honom den röst och glans som det förtjänar.
En kärleksförklaring till mitt liv, till mannen jag älskar, älskogarna vi förverkligar, mitt blod och mitt kött. Musiken jag känner i skogen bland träden och mossan, balansen och harmonin jag upplever och dessutom känner i min morgonyoga. Musiken som glittrar på vattenytan och återspeglas på himlavalvet om nätterna. Det är musiken i mitt förhållande med Gudinnan.
http://www.youtube.com/watch?v=usJl7oiZPnc
Om ditt kön bar kläder, vad skulle det då vara?
Giv henne/honom den röst och glans som det förtjänar.
En kärleksförklaring till mitt liv, till mannen jag älskar, älskogarna vi förverkligar, mitt blod och mitt kött. Musiken jag känner i skogen bland träden och mossan, balansen och harmonin jag upplever och dessutom känner i min morgonyoga. Musiken som glittrar på vattenytan och återspeglas på himlavalvet om nätterna. Det är musiken i mitt förhållande med Gudinnan.
http://www.youtube.com/watch?v=usJl7oiZPnc
Healing the Daughter Within
Det finns en sida på nätet jag brukar ha för vana att besöka, yoni.com. Länk finns för övrigt i spalten till höger. Där finns mycket matnyttigt för kvinnor i alla åldrar tycker jag. När jag får min månadsblödning brukar jag inte ha så mycket energi första dagen. Då tar jag tid till mig själv, lägger det andra åt sidan för att fokusera på det vid ett tillfälle när jag har mer kraft och fokus. Det blir effektivt på det viset. Istället målar jag och läser, gärna poesi och på yonisidan. Jag gör det som kroppen känner för att göra. Det är en lyx och jag tänker njuta av det så länge jag har möjlighet att kunna göra det. Följande text har jag funnit på den redan nämnda sidan för ett par månader sedan. Tyvärr har författarnamnet fallit bort.
In keeping with the theme of 'healing the inner child', each of us I believe has an inner daughter, the kid in us who was neglected, hurt, loved, spontaneous, scared, angry, etc., but above all, maybe, misunderstood by even well-meaning parents. To nurture this inner daughter within me, here are some of the things I'd say or do to heal the child within me:
* Tell her I love her unconditionally and always will.
* Buy her a gift certificate to a department store and enjoy going with her as she picks out her favorite things.
* Ask her what hurt her the most in growing up and what I can do to help overcome the hurt.
* Choose a boyfriend who will befriend her even as he falls in love with the grown-up me.
* Introduce her to the yOni website.
* Teach her how to dance.
* Encourage her to bitch and express her anger in order to move beyond it.
* Apologize to her for what her mother and father didn't give her and vow to make up for it somehow.
* Read Little Women with her.
* Tell her something of the history of women through the ages, and how we no longer have to be victims.
* Have a sex life which respects her needs too.
* Re-educate her about sexuality in a healthy way.
* Ask her what she'd like to be and try to realize some of it in my life.
* Check in with her about what she thinks about my male and female friends (but I might not always agree!)
* Listen more to when she feels vulnerable or needy.
Jag är av uppfattningen att det är viktigt att bejaka alla sidor i ens spektra. Vad gör DU för barnet inom dig?
In keeping with the theme of 'healing the inner child', each of us I believe has an inner daughter, the kid in us who was neglected, hurt, loved, spontaneous, scared, angry, etc., but above all, maybe, misunderstood by even well-meaning parents. To nurture this inner daughter within me, here are some of the things I'd say or do to heal the child within me:
* Tell her I love her unconditionally and always will.
* Buy her a gift certificate to a department store and enjoy going with her as she picks out her favorite things.
* Ask her what hurt her the most in growing up and what I can do to help overcome the hurt.
* Choose a boyfriend who will befriend her even as he falls in love with the grown-up me.
* Introduce her to the yOni website.
* Teach her how to dance.
* Encourage her to bitch and express her anger in order to move beyond it.
* Apologize to her for what her mother and father didn't give her and vow to make up for it somehow.
* Read Little Women with her.
* Tell her something of the history of women through the ages, and how we no longer have to be victims.
* Have a sex life which respects her needs too.
* Re-educate her about sexuality in a healthy way.
* Ask her what she'd like to be and try to realize some of it in my life.
* Check in with her about what she thinks about my male and female friends (but I might not always agree!)
* Listen more to when she feels vulnerable or needy.
Jag är av uppfattningen att det är viktigt att bejaka alla sidor i ens spektra. Vad gör DU för barnet inom dig?
måndag 25 maj 2009
Hippa och skogskraft
Är nyss hemkommen efter en promenad i skogen. Var så härligt att i tysthet vandra fram bland träden och den lilla bäcken, lyssna till korpen och bara vara. I skogen renas jag, den är effektivare än vilket bad och spabehandling som helst. Skogen är meditation, kontemplation. Det är där jag finner den spirande kraften.
Speciellt härligt var det idag då jag är hemkommen efter helgens möhippa för en nära vän. Jag har varit inblandad i planeringarna så det har varit en del att stå i på senare tid. Vi får nog betrakta det som lyckat då bruden själv tyckte det var en fantastiskt bra hippa. Jag och en tjej till sov över i hennes sommarstuga natten till lördagen då det var där som det officiellt skulle börja. Mina första resor dit ut gjorde jag redan i 2/3-årsåldern därefter har det hunnit bli en del. Den är en del av min barndom och jag trivs så bra där. Ytterligare ett andningshål. Stugan har sett oss två som småbarn, tonåringar och hysteriska utgångstjejer och nu som vuxna kvinnor. Vi har gått från att ha suttit i baksätet i föräldrarnas bilar till att själva ta bilen dit. Och nu hade vi en möhippa där. Det är smått fantastiskt när man summerar åren på det viset.
Vi hade en fantastiskt början på dagen och en minst lika fantastisk avslutning fram på morgonkvisten. Trött utan dess like har jag varit men nu är jag påfylld med kraft. En tidig kväll väntar. Åh vad jag älskar sunda vanor och rutiner! Jo, så är det. Det är den hälsosamma och nyttiga vardagen som gör det hela njutningsfullt.
Speciellt härligt var det idag då jag är hemkommen efter helgens möhippa för en nära vän. Jag har varit inblandad i planeringarna så det har varit en del att stå i på senare tid. Vi får nog betrakta det som lyckat då bruden själv tyckte det var en fantastiskt bra hippa. Jag och en tjej till sov över i hennes sommarstuga natten till lördagen då det var där som det officiellt skulle börja. Mina första resor dit ut gjorde jag redan i 2/3-årsåldern därefter har det hunnit bli en del. Den är en del av min barndom och jag trivs så bra där. Ytterligare ett andningshål. Stugan har sett oss två som småbarn, tonåringar och hysteriska utgångstjejer och nu som vuxna kvinnor. Vi har gått från att ha suttit i baksätet i föräldrarnas bilar till att själva ta bilen dit. Och nu hade vi en möhippa där. Det är smått fantastiskt när man summerar åren på det viset.
Vi hade en fantastiskt början på dagen och en minst lika fantastisk avslutning fram på morgonkvisten. Trött utan dess like har jag varit men nu är jag påfylld med kraft. En tidig kväll väntar. Åh vad jag älskar sunda vanor och rutiner! Jo, så är det. Det är den hälsosamma och nyttiga vardagen som gör det hela njutningsfullt.
tisdag 19 maj 2009
Tipiterapi
Jag och Anders var ute och åkte en sväng igår eftermiddag. Letade upp små fisketjärn och visade samtidigt för mig nya delar av kommunen. Det var en fin åktur som även höll på att inkludera en krock med en tjädertupp som kom flygande otäckt nära. Vid en stuga vi åkte förbi stod det vid tomtgränsen mot skogen en liten tipi, ett sådant där leksakstält som jag knappt har sett sedan 80-talet. Och med ens blossade hela min tipilängtan upp.
Det är något med de där tipisarna/kåtorna/yurtorna eller vad man nu vill kalla dem som slår an något inom mig. Det finns en tarotlek jag så gärna vill ha, daughters of the moon - Fiona Morgan, där det finns ett kort, the rattle, som visar just en tipi dekorerad med symboler. En flik är öppen och blottar en samling med kvinnor runt en lägereld. Utanför är det natt i skogen. Det här kortet finns ständigt med mig, som en dröm jag gärna vill göra verklighet av en dag. En punkt där kvinnor kan samlas vid fullmåne och berätta historier, umgås, utföra ritualer, skratta och bara prata strunt. Ett ställe i den framtida trädgården dit jag kan gå när jag har min månadsblödning och bara vara, läsa, måla, samla energi...Ensam eller tillsammans med väninnor. Ett riktigt krafttält med andra ord.
Jag drömmer det här så starkt. Gårdagens lilla barntipi öppnade upp mitt seende en bit, fick mig att inse att även om den här stora tältdrömmen kanske inte är genomförbar i dagsläget så är faktiskt den där lilla tälthistorien det. Ett litet barntält skulle duga fint åt mig i sommar. Jag ser fullt av möjligheter och potential. Och då vi saknar egen trädgård hoppas jag att svärföräldrarna tillåter ännu ett av mina upptåg på deras tomt. Fast å andra sidan börjar de väl bli vana vid det här laget...
Det är något med de där tipisarna/kåtorna/yurtorna eller vad man nu vill kalla dem som slår an något inom mig. Det finns en tarotlek jag så gärna vill ha, daughters of the moon - Fiona Morgan, där det finns ett kort, the rattle, som visar just en tipi dekorerad med symboler. En flik är öppen och blottar en samling med kvinnor runt en lägereld. Utanför är det natt i skogen. Det här kortet finns ständigt med mig, som en dröm jag gärna vill göra verklighet av en dag. En punkt där kvinnor kan samlas vid fullmåne och berätta historier, umgås, utföra ritualer, skratta och bara prata strunt. Ett ställe i den framtida trädgården dit jag kan gå när jag har min månadsblödning och bara vara, läsa, måla, samla energi...Ensam eller tillsammans med väninnor. Ett riktigt krafttält med andra ord.
Jag drömmer det här så starkt. Gårdagens lilla barntipi öppnade upp mitt seende en bit, fick mig att inse att även om den här stora tältdrömmen kanske inte är genomförbar i dagsläget så är faktiskt den där lilla tälthistorien det. Ett litet barntält skulle duga fint åt mig i sommar. Jag ser fullt av möjligheter och potential. Och då vi saknar egen trädgård hoppas jag att svärföräldrarna tillåter ännu ett av mina upptåg på deras tomt. Fast å andra sidan börjar de väl bli vana vid det här laget...
Etiketter:
Kvinnoblodet