Cleobella
Det blev ett bad.
Kallt och rituellt som det först brukar vara
men inte där
som det brukar vara.
Och jag tänker att det är en innebörd i det med.
Som vanligt kom drömmarna.
Starka, klara och friska som skogsvattnet vällde de fram
under nattsömnen.
Jag lånar skogsögat för att tolka.
Tuggar harsyra och reser.
Nu denna tanke av ett bad om dagen.
Tills det inte går längre.
Tills hösten är jämtjock och gulröd.
Fast där är vi inte än.
Nu. Är innan syren och fullvuxna björkblad.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar