Crush Cul de Sac
Det gröna grönskar.
Blir om möjligt än grönare.
Jag slutar inte att hänföras.
Suger med ögat och äter med näsan.
Insuper likt en vinfantast.
Min tid så mycket mer än vad jag en gång
trodde var möjligt.
Ingenting är omöjligt.
Absolut ingenting.
Bara en själv som begränsar.
Själv är jag begränsad och obegränsad i en skön paradox.
Vem är förresten inte?
Vi ska köra raw food hemma ett par veckor
efter den här bokens menyer.
Alltså inte bara jag utan gemensamt.
Skriver ut menyerna,
funderar på hur det är möjligt att två personer
skall kunna konsumera 44 äpplen på en vecka.
Exempelvis.
Nej,
jag fortsätter med mina vanliga gröna supersmoothies om mornarna.
Följer i övrigt.
Med ökat vårtryck (och ökat råtryck)
har nomadhjärtat energiskt vaknat till.
River och sliter. Påminner.
Pockar på uppmärksamhet.
Vill Sydamerika, Hawaii och ekologiska kollektiv
med kreativa fokus.
Under tiden sätter jag frön i jord.
Vattnar.
Inväntar.
Är väl ungefär det samma.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar