Bild från 1st art galleryDet ligger något och skaver under huden. Något som sticker, river och kliar, en äkta rostagg. Jag kan ana dess kanter där den skapar saft i min hud men kan inte dra ut den, ens med tänderna. Den här oron beror på många faktorer, alla insiktsfulla på sitt sätt.
Jag kommer aldrig bli av med min oro, eller mitt mörka svarta. Det finns där och har alltid funnits. Men jag kan välja hur att hantera den och förhålla mig till den. Med mycket fysisk träning och kreativt skapande håller jag mig i skick, då är jag lugn. Jag är en intensiv person, på gott och ont. Jag får medvetandegöra och syna mig. Jag är glad att jag är den jag är, att jag som person och livet har skapat mig till det jag är. Jag kan se att jag duger för den jag är rakt upp och ner och vilken gåva det är idag. Så många gånger jag har försökt att vara någon annan, skapa någon annan - istället för att gödsla och blomma ut i den vildros jag är. Nya vanor sätter sig inte över en natt men jag är glad och tacksam över att de finns där att växa med mig.
Jag har sått röda solrosor som ett projekt. Ska bli intressant att se om de gror där jag tryckte ner fröna i jorden. Men jag saknar tålamod, jag vill se dem spira nu. Ser orange vallmo växa upp. Vill skapa ett rum exploderande i färg. Funderar på om en pil inte skulle trivas ypperligt. Ska läsa på...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar