Igår kväll.
Dricker te. What else?
Pepparmint som i alla tider.
Hemmagjord rawglass.
(För den som vill ha inspiration: HÄR)
Dokumentären om Woodstock.
Again.
216 minuter tidsförflyttning tillbaka till en tid jag aldrig upplevt
men vuxit upp i, fast i.
Nä, det sista är en överdrift men i alla fall.
216 minuter magi. 216 minuter inspiration.
Fashination.
Helikoptrar med blommor och kläder.
Grace Slick. Grace Slick! Say no more.
Förfärligt ostämda gitarrer.
Ett folkhav som reser sig till Freedom.
Bland så mycket annat,
både vackert och fult.
Under tiden brann stickorna heta av violett garn.
Ytterligare en längd till evighetspläden.
Och bland trådarna ser jag nya projekt.
Nya mönster, nya symboler.
Det tar aldrig slut.
Fortgår.
Och sammantaget väcker det min redan påtagliga längtan.
Än mer.
Rörelse.
On the move.
Men med en annan twist.
Vi får se.
Vad som händer, vart det leder
med det här infallet.
Idag.
Angenäma vardag.
Med allt vad det innebär.
Monday, monday...
Kanske den bästa dagen.
En vecka av planerat och oplanerat framför.
Full av händelser jag fortfarande inte har en aning om.
Och de jag ser fram emot.
Och bland alla nödvändigheter som följer med en vardag,
förnimmer jag garn, guld och gammalmusik,
som om vardagsridån lyfter på tältduken,
visar på skatterna inom.
Jag antar att man kan kalla det för guldkant,
för det lilla som gör det stora.
Eller en rad andra grejer.
Men det är inte dumt, inte dumt alls.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar