I skafferiet ligger en vacker rosa ros på tork, bakom glasburkar och krukor vilar den i mörkret. Sedan mitten av juni har vi varit hemma en helg. På tavlan jag håller på med för tillfället lyser ordet långsamt lika starkt som polstjärnan. Jag såg det aldrig när jag bearbetade grunden, det är först nu jag ser det framträda. Yes, kokongvila är min melodi. Likt en kålfjärilslarv vill jag sluta mig inom mig själv och bara blunda. Vila mig till återhämtning precis som katten.
Avtagande måne, tid för att avsluta. Stänga till kistlock och begrava. Jo, jag har ett par projekt att avsluta. Ska värma tevattnet och glida in i deras värld.
Ständigt är där rörelsen. Vi har det så naturligt. Blodet som pumpar, hjärtat, fostervattnet. Från oss alla löper osynliga trådar fram till hav, inlandssjöar, åar och älvar. Vi är alla näckrosor på långa stjälkar, med rötterna nerkörda i oceanens innanmäte. Alla, en del av.
Äpplen växer till och mogar, faller till marken. Om nätterna.
4 kommentarer:
mmmm, njuter som vanligt av dina ord.
Smakar dom och spottar sällan ut, sväljer, njuter långsamt av sötman i dom.
Av pusselbitarna som faller på plats, i själens mångtaliga pussel, så passar också några av dina pusselbitar, i något av mina pussel.
Så pyssligt, när det är höstetid, och fingrarna kliar av skaparkraft.
Dom följer livslinjerna i naturen, skrapar på barken av livets träd, gräver i den mörka myllan för att finna färgerna som skall förgylla mitt eget livsporträtt.
Kastar upp löven, från mitt alla barndomshöstar, högt, högt upp i luften, och njuter av att se dem virvla ner, i livsspiraler.
Se DET är hösten, den tid då vi vandrar ner, ner, ner, för att finna oss själva, sovandes i ro, nere i jordens undre världar.
Mmmm, vackert, vackert, vackert. Drömmande. Ja, det är nu "det mörka" träder fram.
Näckrosor. Somliga blommar under vattnet. Når aldrig över vattenytan, och inte vattnet sjunker undan.
Mm några blommar osyntligt för vissa. Bara de som vet var att se och de som lärt sig förmågan att se genom mörkermassorna ser. Men aldrig blommar de ensamma, det finns ett hav av undervattensängar, blommande, lysande.
Skicka en kommentar