!!

Jaha, så har man dragit igång en enkätundersökning då, bara sådär. Vid sidan om arbetet med min c-uppsats vill säga. Tjofs, sa'de så hade jag slängt ur mig det. Och det är ändå smått fantastatiskt att man med lite perspektiv kan skifta så och inse att något (läs enkät) inte är så förvånadsvärt stort, som man först kan tro... Eller jag vet inte. Det är ju inte direkt i klass med SCB, fast ändå, kanske 200 svar att bearbeta, i värsta eller bästa fall, beroende på hur man (läs jag) ser på det. Märkligt nog känner jag mig väldigt avslappnad.

Det händer så mycket, hela tiden, oavbrutet. Jag varken klagar eller gnäller, tvärtom, jag tycker om det men samtidigt vore det skönt om det en enda dag inte hände någonting. Jag vet inte hur sådant går till. Det är så främmande. Jag kan absolut slappna av, ta det lugnt, sitta still men då är det nästan mer som en aktiv handling iaf. Eller så kommer alla idéerna, skapelserna... Jo, jag vet, det är jag själv som styr. Tycker ändå det är faschninerande. Jag ska medverka i en utställning i höst. Ett gäng vänner på temat dödssynder, jag drog lättja när vi lottade. Jag återkommer till det rätt ofta. Funderar, tänker. Det kan inte bli större utmaning. Lättja är allt annat än rörelse. Så långt bort från mig det går att komma. Utmaning.