Imorgon ska jag ha mitt första officiella framträdande för allmänheten. Jag har läst upp mina dikter förr men då har jag i förväg på något sätt vetat vilken publik det kommer vara. Det vet jag inte nu, aaahh! Det är nyttigt att slänga sig ut för branten ibland. Gå emot viljan och tryggheten och låta sig utvecklas. Och i och med att jag verkligen vill ta mig någon vart med mitt skrivande så återstår det bara att vackert ställa sig i ledet för dem som vågar hoppet.
Det blir nog bra imorn, eller, det blir som det blir helt enkelt och helst vill jag inte känna in något i förväg men visst, smått pirrig är jag. På mer gott än ont.
