På hög har jag samlat.
Sånt som ska kastas och bli bränt.
Samlat rester, samlat spår.
Sånt som skulle bota, sånt som skulle sota.
Ord.
Känslor.
Det frustrerande.
Det stressande.
Mycket har jag samlat i min hög.
Sånt som rev och slet men inte längre.
Sånt som önskades men inte längre.
Sånt som har tillkommit.
Sånt som inte vibrerar längre.
Nagel, hår och blod.
Mossa, växt och jord.
Och när mörkret mörknar,
och månen avtar -
börjar fjädrarna sakta falla.
Då träder jag ur en roll.
Renar. Renar. Renar.
Åker till skogs.
Där land smeker vatten,
eller om det är tvärtom.
Och bränner skiten i högen.
Dansar, äter, dricker.
Och bortom.
Men inte idag.
Idag ett kryss i almenackan.
Ännu inte skepp i hamn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar