Jag lutade huvudet mot hans bröst, kröp in i famnen och utestängde allt annat. Hjärtan som tickar och isrosor som växer. Ett mörker som en yllefilt. Värmen som växer och ögonen som möts. Som verkligen ser. Som tittar in i varandras själar och säger hej. Bygger bron mellan än starkare. Vågar språnget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar