Igårkväll, fönstret på vid gavel.
Utanför - åskan över berget.
Regnet i tunga droppar. Vinden.
Innanför - torrborstning följt av det där badet
med En och Tallbarr.
De aromatiska dofterna som inneslöt.
Kapslade in. Och mjukade upp.
Vindbyarna som grep tag, skapade vågor i badkaret,
förde ut små berg av skum i hallen.
Av dem som senare inte syntes ett spår.
Smekte vidare mina hettande kinder kalla.
Angenämt. Så det förslår.
Ur högtalarna, ja, Arvo Pärt - Spiegel im Spiegel.
Jag upprepar mig gärna när det behövs.
Stora glas med iskallt vatten. Ett litet med Cointreau.
Efteråt. Olja med apelsin och ringblomma.
Det kan ha varit ett av de mest underbara baden.
Ett av de mest minnesvärda. Någonsin.
Men det var naivt att tro att det skulle ha sådan effekt
att jag kunde starta den här dagen med skogspromenad.
En sommarförkylning ger sig inte hur som helst.
Har jag förstått.
*
Pic: Shantichild
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar