Blod, död och lite liv

Blod.

Vilket är ditt förhållande till det?

Till det passionerade scharlakansröda?

Till det mörkröda, klumpade stelnande?

Till det som droppar ur kvinnans livmoder?

Till det som kniven dricker?

Till det du får på dina händer

i skogen, vid vattnet, vid kyldisken

eller aldrig någonsin.

Hur förhåller du dig?

Till det döende?

Till det som dött är?

Till det som förruttnar?

Stinker, sväller, kryper.

Till det likstela violetta, blåa, vita, svarta.

Till det överkörda platta.

Slamsade.

Till det sötluktande kvälmiga?

Till det tickande hjärta som väntar.

Som en zombie i utkanterna.

Av städerna, byarna, länderna.

Ålderdomshemmen. Barnsjukhusen.

Canceravdelningarna.

Hur.

Förhåller du dig?

På Grönland siade man om vädret i fiskögon. Lät dem leka i handen likt spelkulor.

Det hela var tämligen logiskt. När de torkade visste man, liksom när de blev geléartade igen.

Luftfuktigheten berättade. Talte om.

Till Sedna i djupet sändes anderesare.

För att reda hårtestarna. För att blidka.

Få klarade av det.

Få. Återvände.

På andra platser reser man i fågelhamn.

Med trumljud. Med skallra. Med sång.

Reste man. Reste kvinna.

För att det krävdes. För att man inte hade annat råd.

En gammal sjöman jag känner sprang en gång i skräck över fälten på Haiti. Han visste inte om det var voudouprästen och sällskapet i natten som skrämde honom mest eller om det var vad som kunde lura i det midjehöga gräset - giftormar och tarantellor.

Han kan inte ha förstått vad det hela handlar om.

Historien är full av feltolkningar. Gudar och gudinnor som tillskrivs råare och mörkare egenskaper än vad de ansågs. Och ibland faktiskt just tvärtom. Inte alls så ljusa, vänliga, pålitliga som vi vill tillskriva dem.

Allt vill dig inte väl.

Det finns det som vill sluka dig.

Riva dig.

Förvirra dig. Irra bort dig.

Det finns kunskap att hämta. Få klarar av det. Få återvänder.

Utan något som helst beskydd.

Hur förhåller du dig?

Vad ger du för offer?

När 8 oxar är mer, än vad du kan frambringa?

Som en rootdoctor uttryckte det en sommarkväll.

Hur mycket liv har du i ditt liv?

Hur.

förhåller du dig?

Hur håller du dig levande?

Hur.

?