Jag och A åkte till skogs igårkväll. Tanken var från början att vi skulle ha kommit ut tidigare och haft både dagen och kvällen till skogs men den sena kvällen natten innan kastade om planerna. Vi var på kräftskiva och det var snarare den sena natten än det enda glaset med vin som resulterade i att jag var som en zombie igår. Återigen har jag konstaterat att fest för mig numera är annorlunda mot förr. Men det var en trevlig natt, en mycket trevlig natt vid stugan vid vattnet och det stjärnklara himlavalvet. Tillsammans med nya bekantskaper där det bara flyter på, hur enkelt som helst - precis som det ska vara!
Till skogen kom vi efter mycket om och men och alltid känns det för mig som att komma hem. Det är var jag hör hemma. Som en öm smekning mot kinden. Solen lös stark tills mörkret tog över och stjärnorna tändes. Vi grillade och mådde riktigt gott. A fiskade och jag gick uppför mossbergen med skallran. De här kvällarna och promenaderna till skogs börjar bli allt viktigare och viktigare för mig. Det har de iofs alltid varit men min längtan har intensifierats sedan en tid tillbaka. Jag behöver det för att kunna leva. Återigen börjar jag bli sugen på en utesittning. Bara jag och en sprakande eld vid ett vindskydd ute i skogen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar