torsdag 15 november 2012

Bland dagar jag knappt ser.

 
 
 
 
Det är långt mellan varven.
Mellan raderna.
Mellan vinter och vinter.
Mest regn, regn.
Regn.
En tid av för mycket.
Och en tid av för lite.
Minimalism.
Få ut det mesta av lite.
Landar i någon slags ödmjukhet och tålamod.
Striderna strids på annat håll.
Återkommande påminns jag om tarotkortet för 2012.
Jo, energin är verkligen utmaningen.
Jag tycks stundom glömma det.
Stundom ha det som ledstjärna.
Vågor och andetag.
Svallande slag mot land.
Och tillbakadragande.
Snart tid för andra ledstjärnor.
Att hänga i fönstren.
Jag gillar idén ledstjärna istället för adventstjärna.
 
Kokar vatten och låter svalna.
Dricker med saften från halv citron,
en matsked honung,
en bit ingefära
och ett kryddmått svartpeppar
-
för att rensa luftväggarna.
Jag är visst full av skit.
Haha!
Inte den bästa av tider precis,
inte alla är det.
Men de går över.
Längtar februarisol och apelsin.
Att stå fjällad och nyförlöst i krispigt vinterland.
Redo för en ny fas av livet som icke-student.
*
 

 
Brown Dress With White Dots

fredag 2 november 2012

Det är mellan raderna jag verkar.

 
 
 
 

 
 
Ute viner regnet. Vinden. Den råa kylan.
River mer än smeker.
Träden, kala skelettgrenar.
Bland det vackraste jag vet att titta på,
när de blommar med kråkfåglar.
Kraaa, kraaa, kraaa.
Vi bor med granne med kyrkogården.
Bevittnar genom köksfönstret de långa biltågen,
lyktornas sken som ökar i antal.
Mexico.
Dia de los Muertos.
Ett annat slags firande.
Även här hemma har Mexico rumstrerat.
Fast av annat slag.
En resa är bokad.
En dröm sedan barnsben blir sann.
Jag faller död på andra sidan årsskiftet.
Ömsar skinn och gör mig kvitt en roll.
Vilar. Återhämtar. Firar. I Mexico.
Kommer hem och uppstår i ny skepnad.
Det ögats syn är blint för mig.
Alldeles vitt och grumligt.
Men där är jag inte än.
Nu ser jag med studiernas gammelögon.
Ett litet tag till.